Knölros är ingen "egen" sjukdom, utan en överkänslighetsreaktion från huden. Knölros kan uppträda i samband med ett flertal olika infektionssjukdomar men också utlösas av annat, t.ex. läkemedel.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
I början av seklet var knölros nära nog synonymt med tuberkulos och sågs mest hos barn. Nu är barntuberkulosen en sällsynthet och förekomsten av knölros har förskjutits upp i åldrarna.
De viktigaste infektionssjukdomarna är nuförtiden yersinios och ornithos samt infektion med s.k. betahemolyserande streptokocker som bl.a. kan orsaka scharlakansfeber och rosfeber. Knölros kan också uppträda vid sjukdomen sarkoidos (som inte är någon infektionssjukdom) samt t.o.m. som reaktion mot något läkemedel.
Knölros är i sig inte smittsamt men den underliggande sjukdomen kan vara det. Någon enhetlig inkubationstid kan inte anges.
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Vid knölros uppträder rodnader i form av "knölar" på huden, främst på underbenen. Emellanåt uppträder också utslag på armarna, mer sällan på bålen. Storleken på utslagen varierar, men de kan bli större än en femkrona. Inflammationen drabbar även underhuden, och ofta är "knölarna" påfallande ömma. Ibland kan patienten ha svårt att gå pga. smärtan. Feber är vanlig och temperaturen kan ibland nå 40°C.
Diagnosen knölros är kliniskt enkel, då hudutslagen är mycket typiska. Att hitta den utlösande orsaken kan dock vara betydligt svårare. Patienten utreds därför, särskilt vid återkommande utslag, med bl.a. bakterieodlingar och lungröntgen. Om man finner att den bakomliggande orsaken är en infektion behandlas denna på sedvanligt sätt. Knölros brukar annars läka utan komplikationer.
Allmänt förebyggande åtgärder
Några särskilda, förebyggande åtgärder mot just knölros finns inte, däremot ibland mot de smittämnen som kan utlösa reaktionen.
No comments:
Post a Comment